Vem Jesus är
Vad Gud sa om honom
Vad Jesus sa om sig själv
Vad änglarna sa om honom
Vad profeterna sa om honom
Vad apostlarna sa om honom
Vad Djävulen
och de onda andarna
sa om honom
Av
Sune Ceder
Copyright © Sune Ceder
Citaten är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 om det inte sägs något annat.
SunesSidors press 2024
Andra upplagan
Innehållsförteckning
Gud själv proklamerade Jesus som sin son
Jesus berättade om sin relation med den himmelske Fadern
Vad djävulen och de onda andarna tyckte om Jesus
Jesus är både Gud och människa sen han föddes till denna världen
Att bli en kristen är inte att konvertera eller att skaffa sig en religion
Profeten Jesaja profeterade 750 år innan Jesus födelse om Messias, en kommande ättling till kung David.
“För ett barn blir oss fött, en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är:
Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste.
Så ska herradömet bli stort och friden utan slut
över Davids tron och hans rike.
Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet
från nu och till evig tid.
HERREN Sebaots lidelse ska göra detta.” (Jes 9:6-7)
41 dagar efter Jesus födelse mötte Josef och Maria och Jesus profeten Simeon i templet. Han profeterade över det nyfödda barnet. Så här gick det till:
När tiden var inne för deras rening enligt Mose lag, tog de med honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, som det står skrivet i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet ska räknas som helgad åt Herren. De skulle också ge det offer som är bestämt i Herrens lag: ett par turturduvor eller två unga duvor.
I Jerusalem fanns en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. Av den helige Ande hade han fått en uppenbarelse att han inte skulle se döden förrän han sett Herrens Smorde. Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som man brukade enligt lagen, tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade:
"Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid, så som du har lovat, för mina ögon har sett din frälsning som du har berett inför alla folk: ett ljus med uppenbarelse för hedningarna och härlighet för ditt folk Israel."
Hans far och mor förundrades över det som sades om honom. Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: "Se, han är satt till fall och upprättelse för många i Israel, och till att vara ett tecken som väcker motstånd. Också genom din själ ska det gå ett svärd. Så ska många hjärtans tankar uppenbaras." (Luk 2:22-35)
Profeten
Johannes döparen såg och hörde hur Gud proklamerade
Jesus som sin son inför allmänheten. Han sa om Jesus att
Jesus är Guds lamm som tar bort världens synd. Vidare sa
han att Jesus var till före honom trots att Jesus var född
ett halvår efter Johannes. Johannes citerade också Gud
och sa: ”Jesus är den som döper i helig Ande.”
Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm som tar bort världens synd! Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten." Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son." (Joh 1:29-34)
Ängeln Gabriel sa till Maria att den helige Ande skulle göra henne gravid och hon skulle föda Guds Son. Han sa också att hon skulle ge honom namnet Jesus.
I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.
Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig." Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."
Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son.” (Luk 1:26-35)
När det visade sig ett tag senare att Maria hade blivit gravid genom den helige Ande blev Josef, den som Maria var trolovad med, bekymrad.
Då visade sig en ängel i drömmen för honom som sa att Maria var gravid genom den helige Ande och att Josef skulle ge barnet namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder.
Vidare hade profeten Jesaja (Jesaja 7:14) profeterat om honom att han också skulle få namnet Immanuel som betyder: Gud med oss.
Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad med Josef, men innan de hade varit tillsammans visade det sig att hon var havande genom den helige Ande.
Hennes man Josef var rättfärdig och ville inte dra skam över henne, och därför beslöt han att skilja sig från henne i hemlighet.
Men när han funderade över detta, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: "Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande.
Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder."
Allt detta hände för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och man ska ge honom namnet Immanuel. Det betyder: Gud med oss.” (Matt 1:18-23)
När Jesus var född visade sig en ängel för några herdar och de fick reda på att Messias, Herren var född. I Gamla testamentet tituleras Israels Gud med Herren. Så här får Jesus samma titel som Gud.
“I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren.” (Luk 2:11)
Gud talade från himlen och proklamerade inför allmänheten Jesus som sin Son.
När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnades himlen, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. Och en röst från himlen sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje."
(Matt 3:16-17, Mar 1:11, Luk 3:22 Folkbibeln2015)
En annan gång proklamerade Gud att Jesus är hans Son inför lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes. Senare skrev Petrus om detta.
“Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst ur molnet sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"”
(Matt 17:5, Mar 9:7, Luk 9:34-35 Folkbibeln2015)
Det var inga utstuderade myter vi följde när vi förkunnade vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst för er, utan vi var ögonvittnen till hans majestät.
Han fick ära och härlighet från Gud Fadern när rösten kom till honom från den majestätiska Härligheten: "Han är min Son, min Älskade. I honom har jag min glädje." (2Pet 1:16-17)
På en direkt fråga svarade Jesus att han är Guds Son.
“Men Jesus var tyst och svarade inte. Återigen frågade översteprästen honom: "Är du Messias, den Välsignades son?" Jesus svarade: "Jag Är. Och ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln." (Mark 14:61-62)
Många andra tecken som inte är nerskrivna i denna bok gjorde Jesus inför sina lärjungar. Men dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn. (Joh 20:30-31)
Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre. (1Kor 1:9)
Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, (Gal 4:4)
Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. (1Joh 4:10)
Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden. (Hebr 1:3)
Judarna tyckte inte om att Jesus presenterade sig som Guds Son.
Judarna
svarade: "Vi har en lag och enligt den lagen måste han dö,
för han har gjort sig till Guds Son."
(Joh 19:7)
Officeren vid korset förstod att Jesus var Guds son.
När officeren och de som var med honom och bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Den mannen var verkligen Guds Son!" (Matt 27:54)
Gud har lagt ner i skapelsen att växter kan föröka sig genom ett skott eller genom att man sticker ner en pinne i marken eller om man planterar en bit rot av en växt eller om man sätter en potatis. På alla dessa sätt har den nya plantan samma DNA som ursprungsväxten.
Konstigare är det inte att Jesus är Guds enfödde Son och därför också är Gud.
Jesus talade vid flera tillfällen om sitt liv han hade haft i det himmelska innan han föddes in i människosläktet av Maria.
En av hans sista dagar i jordelivet bad han en bön till Gud. I den här bönen kallade han Gud den sanne Guden. Han kallade Gud sin far. Själv kallade han sig Sonen och Kristus (på hebreiska Messias. ) Vidare talade han om sin existens hos sin himmelske Far som han hade haft redan innan världen skapades. Han indikerade också att han var på väg tillbaka dit.
Han talade om att han var sänd till denna världen. Han talade om sin relation med Fadern.
“När Jesus hade sagt detta, lyfte han blicken mot himlen och bad: "Far, stunden har kommit. Förhärliga din Son, så att Sonen kan förhärliga dig.
Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom.
Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.
Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du gav mig att utföra. Far, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.
Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid ditt ord. Nu har de förstått att allt som du gett mig kommer från dig, för jag har gett dem de ord som du gav till mig.
De har tagit emot dem och verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig. Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, för de är dina.
Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem. Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig, så att de är ett liksom vi är ett.
Så länge jag var hos dem, bevarade jag dem i ditt namn som du gett mig. Jag vakade över dem och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man för att Skriften skulle uppfyllas.
Nu kommer jag till dig. Men jag säger det här medan jag är kvar i världen, för att deras hjärtan ska vara fyllda av min glädje.
Jag har gett dem ditt ord och världen har hatat dem, för de tillhör inte världen liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen.
Helga dem i sanningen: ditt ord är sanning. Så som du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Och jag helgar mig för dem, för att också de ska vara helgade i sanningen.
Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord. Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig.
Och den härlighet som du gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett.
Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du har älskat mig. Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig. Låt dem få se min härlighet som du har gett mig, för du har älskat mig före världens skapelse.
Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig. Men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig.” Jag har gjort ditt namn känt för dem. Och jag ska göra det känt, för att kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem." (Joh 17:1-26)
Vidare berättade Jesus att han hade träffat deras stamfader Abraham i det himmelska. Han sa till och med att han själv fanns i det himmelska redan innan Abraham fanns. Det vill säga över 2000 år innan Jesus jordiska födelse.
“Abraham, er far, jublade över att få se min dag. Han såg den och gladde sig." Judarna sade: "Du är inte femtio år än, och Abraham har du sett!" Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Jag Är, innan Abraham fanns."” (Joh 8:56-58)
Jesus talade om att var utsänd från det himmelska och därför kom därifrån.
“Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig.” (Joh 6:38)
“Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. Och brödet som jag ger är mitt kött, för att världen ska leva.” (Joh 6:51)
“Tänk då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut!” (Joh 6:62)
“Jesus
svarade: "Vore Gud er Far skulle ni älska mig, för jag
har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har
inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig.”
(Joh
8:42)
“Jag har utgått från Fadern och kommit till världen. Nu lämnar jag världen och går till Fadern.” (Joh 16:28)
Jesus berättade på olika sätt om sin relation med Fadern. Först och främst säger han att han är Guds Son.
“Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)
...“hur kan ni då säga till mig som Fadern har helgat och sänt till världen att jag hädar, därför att jag sagt: Jag är Guds Son?” (Joh 10:36)
“Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör, och större gärningar än dessa ska han visa honom så att ni blir förundrade. För liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vilka han vill.
Och Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.
Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet.
Jag säger er sanningen: Det kommer en tid, och den är redan här, när de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör den ska få liv. För liksom Fadern har liv i sig själv, har han också låtit Sonen ha liv i sig själv. Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen.
Var inte förvånade över detta. Det kommer en tid när alla som ligger i gravarna ska höra hans röst och komma ut. De som har gjort gott ska uppstå till liv, och de som har gjort ont ska uppstå till dom.
Jag kan inte göra något av mig själv, jag dömer efter det jag hör. Och min dom är rättvis, för jag söker inte min egen vilja utan hans som har sänt mig.” (Joh 5:19-30)
“Jag och Fadern är ett.” (Joh 10:30)
“Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar till er säger jag inte av mig själv. Fadern bor i mig och gärningarna är hans verk.
Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och kan ni inte det, tro då för gärningarnas skull.” (Joh 14:10-11)
Uppenbarligen tyckte in Djävulen om att Guds Son hade trätt in i människosläktet.
Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen. När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig.
Då kom frestaren fram och sade till honom: "Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd." Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun."
Då tog djävulen med honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens krön och sade: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar, och de ska bära dig på sina händer så att du inte stöter din fot mot någon sten." Jesus sade till honom: "Det står också skrivet: Du ska inte fresta Herren din Gud."
Sedan tog djävulen med honom upp på ett mycket högt berg och visade honom världens alla riken och deras härlighet, och han sade till honom: "Allt detta ska jag ge dig, om du faller ner och tillber mig."
Då
sade Jesus till honom: "Gå bort, Satan! Det står
skrivet: Herren din Gud ska du tillbe, och endast honom ska du
tjäna." Då lämnade djävulen honom,
och änglar kom fram och betjänade honom.”
(Matt
4:1-11, Luk 4:1-13)
När Jesus kom över till gadarenernas område på andra sidan sjön, möttes han av två besatta som kom ut från gravarna.
De
var så våldsamma att ingen kunde ta sig förbi den
vägen. Nu skrek de: "Vad har du med oss att göra,
du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss i
förtid?"
(Matt 8:28-29)
När
de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom
och ropade: "Du är Guds Son!" Men han förbjöd
dem strängt att avslöja vem han var.
(Mark 3:11-12)
Jag
och Fadern är ett." Än en gång tog
judarna upp stenar för att stena honom. Jesus sade till
dem: "Jag har visat er många goda gärningar från
Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?"
Judarna svarade: "Det är inte för någon
god gärning vi tänker stena dig, utan för att du hädar
och gör dig själv till Gud fast du är en
människa."
(Joh 10:30-33)
Jesus förlät en lam man han synder och botade honom sen.
Jesus steg i båten och for över sjön och kom till sin egen stad. Där kom några till honom med en förlamad man som låg på en bädd. Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Var lugn, mitt barn. Dina synder är förlåtna."
Några skriftlärda tänkte inom sig: "Han hädar!" Jesus såg deras tankar och sade: "Varför tänker ni så ont i era hjärtan?
Vad är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig och gå? Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" -och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bädd och gå hem!"
Då reste mannen sig upp och gick hem. När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor. (Matt 9:1-8, Mar 2:1-12 , Luk 5:17-26)
En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords.
Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät.
Hon började väta hans fötter med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam.
Farisén som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: "Hade han där varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."
Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det." - "Två personer stod i skuld till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda.
Vem av dem kommer nu att älska honom mest?" Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, antar jag." Jesus sade: "Du har rätt."
Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten för mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte slutat kyssa mina fötter. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam.
Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som fått lite förlåtet älskar lite." Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna."
Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är han som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid. (Luk 7:36-50)
I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd som han lät flöda över oss med all vishet och insikt. (Ef 1:7-8)
I honom är vi friköpta och har förlåtelse för våra synder. (Kol 1:14)
Var så till sinnes som Kristus Jesus var: Han var till i Guds gestalt, men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik.
När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden - döden på korset. Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära. (Fil 2:5-11)
Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden. (Hebr 1:3)
I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son.
Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum.
Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord.
Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden. Sonen är större än änglarna.
Sonen är så mycket större än änglarna som namnet han har ärvt är högre än deras. Till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min Son, jag har fött dig i dag?
Eller:
Jag ska vara hans Far, och han ska vara min Son? Men när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han: Alla Guds änglar ska tillbe honom.
Om änglarna säger han: Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor. Men om Sonen säger han: Gud, din tron består i evigheters evighet, och ditt rikes spira är rättens spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder. (Hebr 1:1-9)
Namnet Immanuel betyder: ”Gud med oss.” Profeten Jesaja profeterade att en jungfru skulle föda en som skulle få namnet Immanuel.
Därför ska Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. (Jes 7:14)
Den natten då Jesus föddes kom en ängel och berättade för ett grupp herdar att Messias, Herren är född. Herren är en av benäningarna på Gud i Gamla Testamentet.
Men ängeln sade: "Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren. (Luk 2:10-11)
I sin bok om berättelsen om Jesus skriver Johannes så här där han benämner Jesus som Guds ord:
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till.
Och
Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans
härlighet, den härlighet som den Enfödde har från
Fadern. Och han var full av nåd och sanning.
(Joh 1:1-3,
14)
Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, (Gal 4:4)
Aposteln Johannes skriver i sitt första brev att de falska profeterna inte erkänner att Jesus var både Gud och människa:
Älskade, tro inte varje ande. I stället pröva andarna, ifall de är från Gud. Många falska profeter har nämligen gått ut i världen. Genom detta känner ni igen Guds Ande. Varje ande som bekänner Jesus Kristus att han kom in i en mänsklig kropp är av Gud. Och vilken som helst ande som inte bekänner Jesus Kristus att han kom in i en mänsklig kropp är inte av Gud. (1Joh 4:1-3 egen översättning)
Uppenbarligen är detta en central del i det kristna budskapet att Guds Son Jesus blev människa.
Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och att han måste bli dödad och på tredje dagen uppväckt. (Matt 16:21)
När de var samlade i Galileen sade Jesus till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, och de ska döda honom. Men på tredje dagen ska han uppstå." Då blev de djupt bedrövade. (Matt 17:22-23)
När Jesus var på väg upp till Jerusalem, tog han de tolv lärjungarna åt sidan och sade till dem där på vägen:
"Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna till att hånas och gisslas och korsfästas. Och på tredje dagen ska han uppstå." (Matt 20:17-19)
Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, gick Maria Magdalena och den andra Maria för att se på graven.
Då blev det en kraftig jordbävning, för en Herrens ängel kom ner från himlen. Han gick fram och rullade bort stenen och satte sig på den. Hans gestalt var som blixten, och hans kläder var vita som snö.
Vakterna skakade av skräck för honom och blev som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda! Jag vet att ni söker Jesus, den korsfäste. Han är inte här, han har uppstått som han har sagt! Kom och se platsen där han låg. (Matt 28:1-6)
När sabbaten var över köpte Maria Magdalena och Maria, Jakobs mor, och Salome väldoftande oljor för att gå och smörja honom. Mycket tidigt den första veckodagen kom de till graven när solen gick upp.
De sade till varandra: "Vem ska rulla bort stenen från gravöppningen åt oss?" Men när de lyfte blicken, fick de se att stenen var bortrullad. Den var mycket stor.
De gick då in i graven och såg en ung man sitta på höger sida, klädd i en lång vit dräkt, och de blev förskräckta.
Men
han sade till dem: "Var inte förskräckta! Ni söker
Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han har uppstått,
han är inte här! Se, här är platsen där de
lade honom.
(Mark 16:1-6)
Den första veckodagen kom de tidigt i gryningen till graven med de väldoftande oljorna som de hade gjort i ordning. Då fann de att stenen var bortrullad från graven.
De gick in, men fann inte Herren Jesu kropp. När de inte visste vad de skulle tro, då stod plötsligt två män i skinande kläder framför dem.
Kvinnorna blev rädda och böjde ansiktet mot marken, men männen sade: "Varför söker ni den levande bland de döda? Han är inte här, han har uppstått!
Kom ihåg vad han sade till er medan han fortfarande var i Galileen: Människosonen måste utlämnas i syndares händer och bli korsfäst och uppstå på tredje dagen."
Då kom de ihåg hans ord. Och de återvände från graven och berättade allt detta för de elva och för alla de andra. Det var Maria Magdalena och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna som var med dem talade om det för apostlarna, men de tyckte deras ord var tomt prat och trodde inte på dem.
Men
Petrus reste sig och sprang till graven, och när han lutade sig
in såg han bara linnebindlarna. Och han gick hem, full av
förundran över det som hade hänt.
(Luk 24:1-12)
Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv.
Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på samma gång. De flesta av dem lever än, även om några har insomnat.
Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. Allra sist visade han sig också för mig, som för ett ofullgånget foster. (1Kor 15:3-8)
I min förra skrift, käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde fram till den dag han togs upp till himlen, efter att ha gett sina befallningar genom den helige Ande till de apostlar som han hade utvalt.
Han
visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många
bevis på att han levde, när han under fyrtio dagar lät
dem se honom och talade med dem om Guds rike.
(Apg 1:1-3)
Han sa att han inte var en ande utan hade kött och ben. De fick ta på honom och han åt en bit stekt fisk framför deras ögon.
Medan de talade om detta, stod Jesus själv mitt ibland dem och sade till dem: "Frid vare med er!" Uppskakade och rädda trodde de att det var en ande de såg.
Men han sade till dem: "Varför är ni så oroliga? Varför kommer det upp tvivel i era hjärtan? Se på mina händer och mina fötter att det verkligen är jag. Rör vid mig och se! En ande har inte kött och ben som ni ser att jag har." När han hade sagt detta visade han dem sina händer och fötter.
När de i sin glädje och förundran fortfarande inte kunde tro, frågade han dem: "Har ni något ätbart här?" Då räckte de honom en bit stekt fisk, och han tog den och åt inför deras ögon.
Och han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, profeterna och psalmerna."
Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni är vittnen om detta. (Luk 24:36-48)
När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?"
Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt. Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. De sade: "Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen." (Apg 1:6-11)
När Jesus efterföljare uppstår kommer de att få en liknande kropp som hans uppståndelsekropp.
“Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig.” (Fil 3:21)
Det är att gå in i en personlig relation med Gud Fadern och hans Son Jesus Kristus och den helige Ande.
Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. Den som segrar ska jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Far på hans tron. (Upp 3:20-21)
Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike."
Nikodemus sade: "Hur kan en människa bli född när hon är gammal? Hon kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?"
Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.
Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden." (Joh 3:3-8)
Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. (2Kor 5:17)
Men den som är förenad med Herren är en ande med honom. (1Kor 6:17)
Den dagen ska ni förstå att jag är i min Far, och att ni är i mig och jag i er. (Joh 14:20)
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. (Joh 3:16)
Man ber om förlåtelse för sin synd. Utan förlåtelse får man ingen relation med Gud.
Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.
Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss.
Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.
Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss. (1Joh 1:7-10)
Som följd av den reningsprocessen försvinner känslor av skuld och skam.
Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. (Joh 1:12)
Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. (Gal 3:26)
Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. (Joh 14:27)
Och jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande. Världen kan inte ta emot honom, för världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, för han förblir hos er och ska vara i er. (Joh 14:16-17)
Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, (Joh 10:14)
Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. (Joh 10:27)
Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem. (Ef 2:10)
För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. (Rom 10:9-10)
Du kan ladda ner den här boken från:
www.sunessidor.se/VemJesusär.odt
Skriv ut den så här:
A5-bok
Libre office
Kolla pappret
Kolla skrivare
Sidor
Skriv ut på båda sidor, vänd sidorna längs kortsidan
Antal kopior
2 sidor per ark
Hela boken sidföljd:
36,1,2,35,34,3,4,33,32,5,6,31,30,7,8,29,28,9,10,27,26,11,12,25,24,13,14,23,22,15,16,21,20,17,18,19
Bara pärmen sidfölja: 36,1
Bara insidorna sidföljd:
34,3,4,33,32,5,6,31,30,7,8,29,28,9,10,27,26,11,12,25,24,13,14,23,22,15,16,21,20,17,18,19
Kolla
in www.sunessidor.se